Historia

Hej Själsfränder!

Historien om Owners börjar egentligen som alla andra historier.

Det var en gång....... ett gäng unga och glada jänkebilsfantaster, som väl tyckte att nu var det dags att försöka bilda en förening för att försöka få ihop den allt större skaran bilburen ungdom, som i dom kommunvalda politikernas ögon bara var i vägen, skapade oreda i trafiken och parkerade överallt.

En liten tid gick, och efter lite försök att åtminstone samlas på någorlunda gemensamma platser, Centrum´s Konditori var då platsen och efter lån av Centralskolans aula för inbjudan av en större skara människor med intresserade, kommunalfolk med fritidschefen Rolf Qvicklund i spetsen, bildades stadgar och en motorgårdsförening skulle startas. Detta var den 5/1-87.

Detta med en förening en stor förändring och likaväl ett helt nytt tankesätt för undertecknad, som med stor munterhet minns åtminstone 10 år innan detta. Då fladdrade man runt på gator och ville man stanna till och spana läget gjorde man det i den numera K-märkta "Bersån". Platsen var en gräsplan med en berså mitt på ströget. Det satt och låg alltid folk där och även om du skulle komma dit och vara själv, droppade snart folk in, när någon förbipasserande såg att någon var där. Dit kom man med sin medhavda plastade Bob-flaska, innehållande ett nästan 2-veckor gammalt hemgjort snabbvin. Att göra vin på allt som växte, var nämligen en stor lokal fluga då. Och i juli -77 var ju både mellanölet och Elvis Presley borta. Man kom dit, fällde ihop sig på gräsmattan, och hade man några problem, så berättade man det för dom andra och så var det inget problem längre. Man umgicks även om man var raggare, sportfåne eller Svensson. Sammanhållningen i bersån var total! Snart lärde man sig vilken tid den lokala ordningsmakten i sin patrullrunda, puttrade förbi i den svart/vita 144 Volvo och man fick då undvika att "skämma ut sig och ha kul" vid den tidpunkten. När det sen blev kväll, packade man in 6-7 kompisar i Impalan, tog upp en 10:a i bensinpengar och kvällen var räddad, även om den tilltänkta Folkets Park låg 15-20 mil bort. Vid den tidpunkten jobbade jag nattskift på ett sågverk, bodde hos mor och far på veckorna och hade råd att göra vad jag ville på helgerna. När snusdosan kostade 2,20 kr och bensinen 3 kr/liter lekte livet.

Dagens handlingsförlamade ungdomar kan enligt min mening, på sin höjd trimma upp BMW´n med ett utbytt datachip i styrboxen eller räkna mega-bajt i datorspelet. En skrämmande jämförelse tycker jag. Nåväl, lätt att bli nostalgisk, tillbaka till nu tid.

Vid -87 års början startade letandet efter ett klubbhus. Som den gamla klyschan: Men vi har ju ingen lokal ju!! Turerna med kommunen blev många om detta och en hel del debattiserande i lokalpressen. Två läger uppstod snart, den inrotade statsanställde Svensson och dom hemska, våldsamma högljudda raggarna. Gång på gång blev vi blåsta på den av kommunens tilltänkta lokal. Det fans ju inga vanliga människor som ville ha raggare som grannar. Ni känner säkert till problemet.

Men efter ett minst sagt frenetiskt arbete av i första hand dåvarande ordförande Mats "spöket" Olsson, förut nämnda Rolf Qvicklund och sedermera kommunens Leif "Måns" Andersson hjälp, släppte till sist kommunens arbetsutskott till både mark och lite bidrag i pengar att spendera så gott som vi kunde. Tomten låg lite avsides och även adressen skulle bli Tippvägen 1, så var alla inblandade stormförtjusta. En dröm om att bygga ett eget klubbhus som vi ville ha det, tog fart. Vi hade ju samtliga hantverksyrken i medlemmarna och alla var byggsugna. Tiden var då april -91 och vid ett styrelsemöte antogs då föreningsnamnet Owners (ägarna).

Efter en heroisk laginsats, som skulle få handbollens Bengt Johansson att häpna, stod ett 120m2helfrächt klubbhus i december -92 färdigt att invigas. Under byggtiden var det alltid någon medlem som på sitt arbete fick nys om att där och där, fans det några begagnade element, lysrörsarmaturer eller dörrar osv, billigt eller till hämtpris. Vid ett tillfälle var några medlemmar uppe i Stockholm och körde båtrace och fick efter ett tidigare tips med sig 2 st begagnade och kompletta toalettuppsättningar hem! Kort sagt, vi hade flyt då och vi närmade oss snabbt färdigställande. Men hur ekonomiska vi än var så fattades det lite pengar. Detta löstes med ett "Bil lotteri" på en inköpt Impala -64 drogs igång. Lotteriet omsatte 600 lotter a´ 100kr/st och hälften blev vinst. Bygget var räddat, frid och fröjd.

I januari -93 inbjöds kommunens ansvariga, som vid överlämnandet av en mycket fin invigningspresent, blev mäkta imponerade och idel lovord vräktes över oss. Inte utan anledning kändes det rätt så bra att sträcka på sig.

Under åren har klubbhuset används flitigt och även hyrts ut till andra föreningar och sällskap. Vi fick ett litet ekonomiskt bidrag då vi handikappanpassade huset under bygget, så variationer på hyrare kan vara brett. Efter en 5-6 år blev saknandet av ett eget garage så stort att något måste göras. Med klubbhuset som säkerhet och den numera, riktigt tillmötesgående kommunen som borgenärer togs ett litet banklån. Tomten hade vi ju så att det räckte. En intresseförfrågan bland medlemmarna gjordes för att bestämma storleken på garaget. En beställning på en byggsats från Plåthuset gjordes i augusti -98 och efter som bygglovet var klart kunde vi påbörja iordningställandet av platta. Avveckling av skog och schackning av mark ordnades och snart började det likna ett bygge. Många var dom nyfikna Svensson-ögonen nära plattan började ta form. - Vad skulle dom där Owners nu hitta på???

När det var dags att gjuta plattan hade snön börjat falla och det var ordentligt kallt. Då cement bilarna med färdig betong började rulla in, var det bara att bita i hop, vilket behövdes då 43m3 betong delvis fick ösas ut med spade. Cementkanalerna var 8 m men plattbredden var 12m, Trots kylan blev det till slut riktigt bra. I december kom byggsatsen likt ett jättepussel på trailers med danska chaufförer! I leveransen ingick resning och inmätning av stommen. Vida problem uppstod då vi inte på något sätt kunde kommunicera med dessa danskar, kunde inte ett ord svenska och vi lika så fast tvärt om. Vi gick åt sidan och i två dagar kollade när dom svetsade, drack kaffe i snödrivan och för rätt som det var vara färdiga. Vi kollade så att allt var med, godkännde jobbet, skrev på lite papper och vinkade glatt när danskarna for iväg. Efter en kort tid, då vi redan tröttnat på att skotta snö av plattan, blev uppsättning av taket högsta prioritet. Då på isig stålställning i snöstorm och -12o satte upp 7m takplåtslängder, får även detta bygge anses som en heroisk insats.

I februari -99 var det dags för stor taklagsfest och invigning av garaget. Festen blev hel lyckad med denna annorlunda lokal med tillfälligt uppbyggd scen, bar utställning och ett dansgolv som räckte till. Rockgruppen Svedala Rockers hade mega gung, byggfläcktarna gick för fullt och dom inhyrda stripporna hoppade förföriskt yppigt omkring på scen.

F.o.m januari -99 kom dom förbokade garagehyrorna igång och med hjälp av ännu ett "Bil lotteri" (denna gång en Camaro -75), en del plus från några fester och jippon stod nu garaget till sommaren -99 helt klart. Garaget är på360m2 innehåller 6 st garage om vardera 60m2, som dom flesta delas av 2 hyresgäster. Allting är isolerat, innehåller det som behövs i ett garage och takloftet blev ett gemensamt förråd, modell större. Dom inkomna hyrorna drift och amortering och inom en 10-års period skall allt vara betalt. Även detta bygge imponerade på ansvariga och vi har numera en väldigt bra relation med kommunfolket.

Vi har nu på senare år skaffat oss några fasta arrangemang som ger lite plus i kassan. Vid tiden för motionsloppet för cyklister "Vättern-rundan", ordnar vi ett "Kanaljippo" i Karlsborg med dans, tivoli, utställning o.s.v. Är med och arrangerar Flygdagarna på F6, har numera ett eget traditionellt "Bilrally" på hösten, skjutsar pensionärer ibland och hjälper till med andra småarangemang. Med en allt dyrare tillvaro får ligga i för att få det att gå runt. Och än så länge klarar vi oss, även om vi inte sjunkit så lågt som Bingo-Lotto försäljare. Det känns bra att veta att vi är en av dom få föreningar i Karlsborg som nu är helt bidragsbefriade.

Trots "hög" ålder, entusiastbilslös, präktig underhålls skuld till försäkringskassan och tycker om "ungdomens förfall" ser jag ändå ganska ljust och hoppfullt på framtiden.

Skulle ni nu händelsevis ha något ärende till Tippvägen i Karlsborg så kom gärna in på besök. Är det ingen hemma så kontakta någon av kontaktmännen.

Tack för ordet och m.v.h:

återfallet Anders "Nilas" Nihlstrand